Med golvvärme och jordvärmepump kan en normal svensk villa sänka sina uppvärmningskostnader med hela 25000 kr! För att förklara det måste man först klargöra vad det är man jämför med och vad energin kostar. Jag börjar därför med att kort gå igenom de värmekällor vi har att tillgå och återkommer till golvvärmen längre fram.
Vilka värmekällor finns?
I Sverige värmer vi idag med något av följande:
- Direktverkande el (El radiatorer på väggarna, värmekablar eller en el-panna i källaren)
- Värmepump (en luftvatten-, luft luft- eller jord-värmepump)
- Pellets (en pelletspanna som värmer vatten i ditt vattenburna system)
- Fjärrvärme (Kommunen eldar upp dina sopor och säljer värmen via rör i gatan, kopplas via värmeväxlare till ditt vattenburna system)
- Olja (En oljepanna värmer vattnet i ditt vattenburna system)
- Naturgas (En gaspanna likt ovan)
Vilken värmekälla är billigast?
Om man jämför el, fjärrvärme, naturgas, olja och pellets rakt av så är Pellets den klart billigaste värmekällan räknat i öre/kWh.
2011 års priser (Källa: Energimarknadsinspektionen) var i medeltal följande:
- Pellets (i säck): 61,1 öre/kWh
- Fjärrvärme: 82,2 öre/kWh
- Naturgas: 109 öre/kWh
- Olja: 130 öre/kWh
- El (direktverkande) : 162 öre/kWh
Vad man dock bör ta hänsyn till är att om man använder en värmepump som beräknas ha en verkningsgrad på 2,6-3,1 (Källa: Energimyndigheten) så kan den faktiska kostnaden per kWh bli avsevärt bättre.
- El (bergvärmepump) : 54 öre/kWh
Vad kostar det att värma med golvvärme?
För att få fram en kostnad måste man först beräkna en förbrukning. Energiförbrukningen för uppvärmning är exakt den samma som den mängd värme som läcker ut ur husets väggar, fönster, tak och golv (Är tillförd energi mindre än det som läcker ut sjunker temperaturen och tvärt om. Egentligen är uppvärmning ett missvisande ord varmhållning skulle vara ett bättre namn.)
Hur mycket energi går åt för uppvärmning?
Ett genomsnittligt småhus använde under 2010 totalt 23.200 kWh för uppvärmning, vilket motsvarar 158 kWh/m2 och år.
För en driftkostnad för golvvärme kan vi nu titta på följande två exempel.
Elektrisk värmekabel i badrum på 6 m2: ca 1500 kr/år.
158kWh/m2 och år * 6 m2 * 162 öre/kWh = 1.536 kr/år
Vattenburen golvvärme i bottenplan (80 m2) i villa med fjärrvärme: ca 10.000 kr/år.
158kWh/m2 och år * 80 m2 * 82 öre/kWh = 10.365 kr/år
De två räkneexemplen ovan visar tydligt att valet av värmekälla kraftigt påverkar den slutliga uppvärmningskostnaden. Skulle t.ex. badrummet värmas med samma vattenburna system som i exemplet under skulle årskostnaden endast bli ca 800 kr!
Blir det billigare med golvvärme?
Med golvvärme kan man teoretiskt spara lite energi genom att man får en med optimal värmefördelning och komforten bibehålls med lägre genomsnittlig lufttemperatur. Med golvvärme kan man sänka lufttemperaturen med hela 2 grader och fortfarande få en bibehållen komfort! Detta kan i sig spara 5-10% av uppvärmningskostnaden, dvs. energibehovet per kvadratmeter kan minska från 158 till 142 kWh/m2 och år.
Den största besparingen kan man dock göra i kombination av Värmepump och vattenburen golvvärme.
Idag har 46% av småhusen i Sverige en värmepump som värmekälla. Detta är väldigt bra i kombination med vattenburen golvvärme. Då golvvärmen med sin låga framledningstemperatur kan öka verkningsgraden på värmepumpen med uppskattningsvis 10-15%. Detta skulle i det tidigare exemplet med vattenburen golvvärme i bottenplan sänka uppvärmningskostnaden till ca 7000 kr.
Besparing på 25.000 kr!
Ett hus på 150 m2 med elradiatorer som konverterar till vattenburen golvvärme och jordvärmepump kan därför sänka sina kostnader med över 25.000 kr.
(158*150*162)-((158*0,9)*150*54) = 38.394 – 11.518 = 26.876 SEK
Beräkningen ovan förutsätter att man utnyttjar möjligheten att sänka värmen 2 grader, använder en värmepump som är anpassad för golvvärme och att huset har en väl isolerad grund. Jag har inte heller tagit hänsyn till någon kapitalkostnad (konverteringen i detta exemplet troligen skulle kosta i storleksordningen 200-300 tkr).
Källor:
http://energimyndigheten.se/sv/Press/Pressmeddelanden/Ny-regional-energistatistik-for-smahus/
6 svar
Hej.
Jag undrar om det går att komma i kontakt med er och diskutera vad merkostnaden i dagsläget är för att ha elgolvvärme i stället för vattenburen golvvärme värmd genom bergvärmepump med en verkningsgrad på 80 %. Ytan jag vill räkna på är 47 kvm. Vår totala elförbrukning för 432 kvm är 36.000 kwh/år (nybyggt hus 2013). Skulle det bli 83 kwh/kvm/år x 47 kvm x 130 öre/kwh, för direktel? (130 öre/kwh är vad vi har gett för elen under året). Och skulle det i så fall bli 83 kwh/kvm/år x 47 kvm x 26 öre/kwh (26 öre är 20 % av 130 öre) för vattenburen bergvärme?
Mvh
Thor Garn
Hehe, hoppas du inte ändrade till direktverkande el. hälsningar 2023. 😉
Jag va faktiskt inne och tittade på detta inlägg för några veckor sedan. Jag reagerade egentligen mest på att elpriset då räknades till 162 öre. Med tanke på att det va 10 år sedan så tycker jag att dagens pris på kanske det dubbla inte längre känns lika extremt. Men absolut, el är dyrt idag och priserna i denna beräkning kan behöva uppdateras. Bedömer ändå att det inte påverkar slutsatserna i inlägget så därav har jag låtit det ligga kvar som det är.
Jag är ganska säker på att jag skrivit det i några inlägg här och det är att man aldrig kan utgå att energikällor som är billiga idag kommer vara det även i framtiden. Politik påverkar i stor utsträckning och då kan det skifta plötsligt.