Här är svaren på de absolut vanligaste frågorna om golvvärme

Vad behöver jag för att lägga in det? Vad kostar det att använda? Och hur påverkar det egentligen miljön?
Frågorna om golvvärme är många, så här har vi sammanställt ett antal vanliga funderingar och gett dem utförliga och förklarande svar.

 

♦ Vad behöver jag för att lägga in golvvärme?

Först och främst så behöver du kunna öppna ditt golv, vilket oftast innebär att man helt enkelt byter ytskikt på golvet. Som att lägga ny klinker eller nya laminatgolv.

Om det handlar om elektrisk golvvärme behöver man rent materialmässigt egentligen bara en tunn värmekabel och flytspackel att gjuta in kabeln i, alternativt golvvärmefolie som bara rullas ut och anpassas under golvets ytskikt.

Det behövs heller inga speciella verktyg för själva installationen av vanliga värmekablar, utan snarare verktyg som vanligtvis finns hemma hos gemene man. Dock lär snabb hjälp av en elektriker behövas.

Vattenburen golvvärme bygger ofta mer på höjden och rent materialmässigt behövs här värmerör som i regel gjuts in under själva golvet, vilket är ett arbete man kan göra själv. Det är dock viktigt att ta reda på hur man ska gå till väga för att uppfylla gällande standard, och ett tips är då att söka bra hjälp och guidning av sin leverantör.

En förutsättning för att lägga in golvvärme själv är att du kan öppna golvet.

Sedan kan en shunt och en fördelare också behövas, samt snabb hjälp av en VVS-tekniker (om inte annat av rena försäkringsskäl eftersom VVS-arbeten ska utföras enligt en gällande standard).

En shunt används när man har två olika system i ett – som golvvärme och radiatorer. Den behövs för att golvvärmen inte bör ha lika hög framledningstemperatur som radiatorerna. Fördelaren, vilket namnet uppenbarligen indikerar, fördelar sedan vattnet till de olika zonerna i golvvärmesystemet om detta är av modell större.

En termostat kan med fördel också användas, oavsett golvvärmetyp. Termostaten känner nämligen av den omgivande temperaturen och anpassar värmen i golvvärmesystemet efter denna. ♦

 

Vad kostar det att lägga in golvvärme i ett badrum?

Till ett normalstort badrum så kostar ett paket med elektrisk golvvärme omkring 3000 kronor. Det är givetvis svårt att generalisera, men runt 500 kronor per kvadratmeter kan vara en vettig uppskattning att utgå ifrån.

Sedan behöver man även hjälp av en elektriker och då pratar vi om cirka fem timmars jobb vilket kostar ungefär lika mycket.

Så totalt installerat och klart, innan ROT-avdrag: 6 000 kronor.

Vattenburen golvvärme kostar i sin tur från ungefär 800 kronor per kvadratmeter, VVS-hjälp exkluderad. Köper man i stället hela paketet, det vill säga material och professionell installation av hela rörsystemet, är 1 000 till 2 000 kronor per kvadratmeter ett rimligt riktpris, beroende av storlek, material och leverantör.

Rent generellt brukar man säga att vattenburen golvvärme är något dyrare att installera men sedan något billigare i drift. ♦

 

Vad kostar det att lägga in golvvärme i ett vardagsrum?

I ett normalstort vardagsrum använder man oftast golvvärmefolie, som är enklare att lägga in och inte bygger lika mycket på höjden. Ett komplett paket kostar då runt 10 000 kronor, och sedan tillkommer installation av bland annat el.

Golvvärme i ditt vardagsrum är en liten investering med en väldigt lång livstid.

Räkna här med lite mindre än en arbetsdag, det vill säga runt 4 000 kronor. Så i just detta exempel landar vi alltså på totalt 14 000 kr, innan ROT-avdrag. ♦

 

Hur mycket ström drar elektrisk golvvärme och vad ligger elkostnaden således på?

Elektrisk golvvärme brukar installeras med en effekt på 100 watt per kvadratmeter, vilket innebär ungefär 0,5 ampere per kvadratmeter. Elektrisk golvvärme regleras via en enkel av- och på-funktion i termostaten och värmen tillförs sedan i golvet som pulser.

Golvvärmen drar därför inte ström hela tiden men när den väl värmer så värmer den alltid med full effekt. Men det som är viktigt för plånboken är förstås hur mycket ström golvvärmen drar över tid. Kostnaden beror då givetvis på vilken nivå av värme man eftersöker och om man använder golvvärmen ofta eller bara ibland, men i en normal svensk villa är en genomsnittlig förbrukning 158 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

Det motsvarar då ungefär 1500 kronor per år för ett normalt badrum på omkring fem kvadratmeter om vi säger att elen kostar två kronor per kilowattimme. ♦

 

♦ Är golvvärme en billigare metod för uppvärmning än radiatorer?

Golvvärme bör ge ungefär samma driftskostnad som radiatorer om förutsättningarna är de samma. Men med golvvärme kan man ibland sänka lufttemperaturen en grad med bibehållen komfort.

Golvvärme ger nämligen en jämnare uppvärmning över hela rummets yta och därmed mindre ”värmespill” än radiatorer, som snarare värmer en specifikt lokal yta. Utnyttjar man detta på ett bra sätt är således golvvärme i regel en billigare uppvärmningsmetod än radiatorer.

Det kan vara en bra idé att kombinera radiatorer och golvvärme.

Golvvärme ger dessutom mindre cirkulation av luften i ett rum, vilket betyder att damm inte virvlar omkring i lika hög grad. Vilket i sin tur kan vara väldigt positivt för till exempel allergiker.

Det kan dock vara ett väldigt gott alternativ att kombinera både radiatorer och golvvärme och få det bästa av två världar. Allt handlar dock i grunden om de enskilda förutsättningarna som gäller i ett specifikt hus eller en specifik lägenhet. ♦

 

Är golvvärme en ekonomisk investering?

Ja, golvvärme är en ekonomiskt fördelaktig produkt både när det gäller installation och användning. I nyproduktion är det faktiskt ofta billigare att lägga golvvärme än det är att installera radiatorer.

Man gjuter helt enkelt in den redan i byggfasen, alltså samtidigt som man gjuter plattan. Sedan är det klart och har man kan då njuta av golvvärmen och alla de fördelar den innebär – många nämnda här ovan – i omkring 40 år framöver. ♦


Är golvvärme bra för miljön?

Golvvärme har ingen direkt negativ miljöpåverkan i sig. Lägger du dessutom golvvärme som drivs av solenergi eller kombineras med luft- eller bergvärme har du garanterat en väldigt miljövänlig uppvärmning.

Sedan måste man givetvis väga in hur golvvärmen regleras, vilket återigen får oss att nämna termostater. Golvvärmesystem med moderna termostater kan nämligen minska energiförbrukningen och är därmed också klart bättre för miljön. ♦

 

Hur länge ska man vänta med att sätta på golvvärme efter installation?

Ofta kan du starta golvvärmen med en gång, men det är nödvändigtvis ingen dum idé att ha lite is i magen och vänta för att vara på den helt säkra sidan. För att vara säker på hållfastheten i flytspacklet och att fix och fog hinner bränna klart och inte torka i förtid så rekommenderas ofta att man väntar en månad innan golvvärmen startas.

Sedan kan man med fördel ”smyga” på värmen och höja den långsamt, säg en halv till en grad per dygn, för att vara säker på att allt hinner sätta sig. ♦

 

Kan man ha mattor på ett golv med golvvärme?

Om det är ett temperaturkänsligt golv i till exempel trä eller laminat så skall man helst undvika mattor. Men ovanpå ett klinkergolv är det inga problem att lägga en matta.

Golvvärme funkar fantastiskt under bland annat klinkergolv. Dock är det inte nödvändigtvis en bra idé att, som här, ha en för stor matta då den kan isolera värmen.

Tänk dock på att en stor och tjock matta och en heltäckningsmatta kan isolera värmen och få dig att uppleva en lägre värme i det rummet. I dag finns dock till exempel heltäckningsmattor som är anpassade för golvvärme. ♦

 

Så man kan alltså ha en badrumsmatta på ett golv med golvvärme?

Ja, då mattan vanligtvis är ganska liten och då golven i ett badrum oftast inte är temperaturkänsliga. ♦


Hur många grader ska man ha sin golvvärme på?

Golvvärme är ett lågtemperatursystem, vilket innebär att värmen förs ut i rummet via golvytan med en relativt låg temperatur. Motsatsen till detta är ett högtemperatursystem, där små ytor med till exempel radiatorer med en relativt hög temperatur överför värmen.

Hur som helst – en ganska normal golvtemperatur är 22 grader, vilket i sin tur brukar resultera i en lufttemperatur på ungefär 20 grader. ♦

 

Hur lång tid tar det att få ett golv varmt med golvvärme?

Som så mycket annat när det kommer till golvvärme så handlar det om ett antal olika variabler. Hur bra är isoleringen? Hur tjockt är golvet och vad är det gjort av? Och har man elektrisk eller vattenburen golvvärme?

Elektrisk golvvärme svarar logiskt nog snabbare än vad vattenburen golvvärme gör, och stänger man sedan av värmen stannar den alltså kvar längre i ett vattenburet system. Har man då ett oisolerat betonggolv och klinker så kan det ta upp till ett dygn att få varmt i golvet, men oftast går det på bara någon timme. ♦

 

Kan man ha på golvvärmen hela tiden?

En termostat är nästan en förutsättning om man har golvvärme.

Absolut. Värmen styrs ju av en termostat, så om golven redan är varma så sätts själva uppvärmningen i viloläge. Och då drar systemet ingen eller på sin höjd mycket liten effekt. ♦

 

r man lägga in golvvärme helt själv?

Återigen en relativt hypotetisk fråga, men det generella svaret är ja, vattenburen golvvärme får man faktiskt lägga själv. Just här kan det dock vara värt att ha i åtanke att om man får problem med till exempel vattenläckage så kan det bli en dyr historia om försäkringsbolaget anmärker på att arbetet inte anses vara fackmannamässigt utfört och därmed vägrar ge ersättning för skadan.

Man får även lägga elektrisk golvvärme själv om det är ett lågvoltssystem på 24 volt. ♦


Hur lång livslängd är det på golvvärme?

Lång, väldigt lång. Golvvärme håller i minst 25 till 50 år och rent generellt är livslängden längre på ett vattenburet system än på ett elektriskt system.

Blir det problem med ett elektriskt system är det dock ofta lättare att fixa till än om det blir detsamma med ett vattenburet, då man kan behöva riva upp konstruktionen. Men oavsett vilket så kommer din golvvärme hålla i många, många år. ♦

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Vi tror du är intresserad av dessa artiklar

Kungen av Golvvärme

Golvvärmekungen har faktan, kunnandet och förståelsen många andra saknar!