Då sparar du pengar på att värma upp bostaden med golvvärme

Sparar man pengar på att värma upp sitt hus med vattenburen golvvärme i stället för klassiska radiatorer?
Det beror främst på några olika faktorer.
Som var du bor, hur din bottenplatta ser ut, när huset byggdes och hur varmt du vill ha det inomhus.
Men – med rätt förutsättningar står det utan tvivel att du kan spara en hel del pengar.

Faktum är att det är en ekvation som kräver ganska många parametrar för att kunna ges ett riktigt bra svar.

Som att färsk statistik från Energimyndigheten berättar att ett hus byggt före 1940 till exempel kräver mer än dubbelt så mycket energi per kvadratmeter för uppvärmning och varmvatten, hushållsel alltså exkluderat, än ett hus byggt på 2010-talet[1].

Hus byggda 1940 eller tidigare drar i snitt nämligen 118 kWh per kvadratmeter medan motsvarande siffra för hus byggda 2011 eller senare landar på 58 kWh/m2. Äldre hus har dessutom i regel klart sämre isolerade fönster, vilket i sin tur kan ge upphov till kallras då kall luft gärna tränger sig in fönstervägen och sjunker neråt.

Trä leder inte värme bra

Värmer man då med golvvärme i stället för med radiatorer, som ju ofta är placerade direkt under våra fönster för att motverka just kallras, kan värmeeffekten från golvvärmen påverkas negativt och avta.

I tillägg är bastanta trägolv ingen ovanlig syn i äldre hus, och ett levande material som trä leder helt enkelt inte värme särskilt bra vilket heller inte är till golvvärmens fördel i detta sammanhang.

Så förenklar vi ting kan vi konstatera att ett modernt, välbyggt och bra isolerat hus är parametrar som i stället talar till golvvärmens fördel när det kommer energibehovet för ren uppvärmning. Samt, icke att förringa, hur tjock bottenplattan är, var i Sverige huset är beläget och hur varmt man vill ha det inomhus.

Här är den magiska skiljelinjen

Framför allt kan vi konstatera att isoleringens tjocklek i husgrunden spelar en väldigt stor roll. Boverkets inlaga ”Grundtips för golvvärme” slår nämligen fast att den magiska skiljelinjen mellan när radiatorer kontra golvvärme är att föredra, sett till ren energibesparing, rör sig kring 250 millimeters tjocklek och att man därefter fortsätter spara energi med golvvärme per ytterligare millimeter tjocklek man har på själva husgrunden[2].

Förutsatt att isoleringen är hela 500 millimeter och den önskade inomhustemperaturen 20 grader är energibehovet för husets uppvärmning I Karesuando längst upp i norra Sverige nästan sex procent lägre med golvvärme än med radiatorer.

Och i Malmö, i andra delen av landet?

Än större skillnad.

Där är energibehovet med samma förutsättningar hela tio procent lägre med golvvärme kontra radiatorer och sett till hur högt energipriset är för tillfället så innebär detta givetvis att man sparar en hel del pengar.

Motsvarar en respektabel summa

Energiförbrukningen för uppvärmning och varmvatten i ett svenskt hus är trots allt 102 kWh per kvadratmeter och år i snitt[3], återigen med hushållsel exkluderat, så tio procents mindre energibehov för ett hus på 150 kvadratmeter i Malmötrakten motsvarar onekligen en respektabel summa.

I synnerhet om man räknar in att värmebehovet är som störst vintertid och sedan lägger till att medelspotpriset i december 2021 i elområde SE4, där Malmö ingår, låg på 182,21 öre/kWh[4].

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att minst 250 millimeters tjocklek på isoleringen i husgrunden tillsammans med en inomhustemperatur på 20 grader gör golvvärme till en mer effektiv uppvärmningsmetod än radiatorer oavsett var i Sverige man bor (se diagram ovan).

Vilket då gör det till en lösning med många fördelar.

◼ För du får förstås en billigare uppvärmningsnota.

◼ Du får sköna golv att gå på – överallt i hela huset.

◼ Du får även en jämn värme eftersom hela golvet i varje rum är som en stor radiator.

◼ Rummen blir lättare att möblera eftersom golvvärmen är gömd och inga radiatorer kommer stjäla plats.

◼ Dessutom trivs inte kvalster på varma golv.

Ja, så med rätt förutsättningar innebär golvvärme som uppvärmningsmetod alltså idel fördelar i jämförelse med radiatorer.

Så hur ser egentligen förutsättningarna och ekvationen för just ditt hus ut?

Källor:
[1] https://www.energimyndigheten.se/499ea9/globalassets/statistik/officiell-statistik/statistikprodukter/energistatistik-i-smahus/tabeller/rapport_01v01_smh2021_resultattabeller.xlsx
[2] Boverket (2011). Grundtips för golvvärme. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2002/grundtips-for-golvvarme/
[3] https://www.energimyndigheten.se/499ea9/globalassets/statistik/officiell-statistik/statistikprodukter/energistatistik-i-smahus/tabeller/rapport_01v01_smh2021_resultattabeller.xlsx
[4] https://news.cision.com/se/elskling/r/elpriset-narmare-300—hogre-ar-2021-jamfort-med-2020,c3496617